Det snackas ofta om att “dominera sökresultatet” i mina kretsar. Främst genom att både ha en annons som visas via AdWords, men även en sajt högst upp i det organiska resultatet.
Jag har visserligen aldrig tagit det så långt än utan endast nöjt mig med det organiska, men spana in det här! Lovin’ Googles nya sitelinks för varumärken 
{ 40 comments }
{ 25 comments }
Det här är inlägget består av en enda mening vars syfte är att länka till denna bild.
{ 21 comments }
Det råder ingen tvekan om att Google tillämpar vissa filter i sitt sökresultat.
Jag har tidigare skrivit om det och gick då även ut med att jag trodde mig ha klurat ut hur det hela låg till.
Den bittra sanningen är att jag hade fel.
Jag trodde mig ha listat ut det hela, men efter att ha kikat på sajter i förhållande till dess sökord som läsare skickat in så visade det sig att min teori inte stämde.
Suger balle, jag vet. Men sånt är livet.
Nu är jag dock tillbaka med ännu en teori som hittills visat sig stämma för ett antal sajter. But I’m all out of sajter!
Jag behöver därför kika lite på sajter som hamnat i filtret för att se ifall min teori faktiskt stämmer. Ni vet hur ni snabbast når mig.
P.S: en sajt ligger (högst sannolikt) inte i ett av Googles filter ifall den inte har några inkommande länkar. Så banga att skicka in den typen av sajter är ni gulliga.
{ 16 comments }
Jag får många mejl av folk som undrar hur min arbetsplats ser ut. Vissa går så pass långt att de får det att låta som om jag vore kapten för ett rymdskepp.
Nej, jag kör inte dual-screens, externa högtalare och har inte en monsterdator samt en massa annat jox. I like keeping things really simple.
Och ifall det är något jag inte kan få sagt tillräckligt många gånger så är det att man inte behöver en helt sinnessjuk monsterdator för att tjäna pengar på nätet.
Det räcker med en simpel, begagnad dator. Det var åtminstone på det viset jag började — med en schleten Acer i mina föräldrars säng.
Tids nog uppgraderade jag givetvis min hårdvara och sitter numera och gottar mig i följande (simpla) paradis — dag in, dag ut:
Mitt älskade rymdskepp <3
…just sayin’ 
{ 30 comments }
Då var det dags för ännu ett sånt där långt inlägg.
Denna gång handlar det inte om hur jag började med webben, utan om den senaste sajten jag fick sålt — billigaconverse.com.
Idén om att starta en (väldigt) nischad sajt om converse-skor föddes i samband med att jag började mitt andra år på gymnasiet vilket var för strax två år sedan.
Det var först då jag insåg hur likadant alla klädde sig, och hur populärt det var med främst converse-skor.
Kort efter insikten åkte jag och en vän ner på semester i Marocko — ett ställe där converse-skor ofta säljs helt öppet på marknader till ofattbara priser.
I Sverige kostar ett par oftast 700 kronor. Nere i Marocko — 100.
Nu är skorna som säljs i Marocko visserligen inte identiska med de som säljs i Sverige och antagligen vad man kallar för “falska” — men det stoppade mig inte från att försöka tjäna pengar på det hela ändå.
En facebook-uppdatering senare och jag hade 15 personer på kroken.
15 personer som, trots att skorna såg smått falska ut, kunde tänka sig att punda ut 300 kronor för ett par. En vinstmarginal på 200 kronor med andra ord.
En vecka senare var jag (enligt dåtidens standard) en välbärgad ung man. Även denna gång bjöds det (rutinmässigt) på kebab för hela familjen.
Efter att ha tjänat en hacka på att importera (och sälja) converse-skor till vänner så bestämde jag mig för att testa på det där med affiliatemarknadsföring. Jag hade gjort det tidigare, men i väldigt liten utsträckning inom hälsonischen.
Jag registrerade domänen billigaconverse.com i september 2009 och det var där jag fick sätta mina SEO-kunskaper på spel för första gången. Det var i samband med att jag optimerade mot sökord relaterade till converse som jag stötte på konkurrens för första gången vilket var svårt, men väldigt givande.
I mars 2010 började de första slantarna trilla in i samband med att jag hade lyckats inta en förstaplacering för sökorden jag optimerade mot. Jag tror nog jag var världens lyckligaste kille då.
Det ligger en finess i att starta upp en sajt från sitt rum som 16-åring och tjäna flera tusen på den helt passivt. Man känner sig lite som Mark Zuckerberg faktiskt.
Hur som haver. Trots att det gick bra för sajten så var det någonting som inte stämde. Konverteringsgraden låg på någon enstaka procent vilket inte var optimalt.
Jag gjorde mitt bästa för att försöka förbättra den, men kom till min förfasan ingen vart. Det var först när converse-säsongen var över någon gång vid hösten 2010 som jag insåg vad felet var.
Skorna som såldes på (den okända) sajten, i samarbete med shoes.com, var totalt sett dyrare än skorna som såldes i lokala butiker. Dessutom hade man ingen möjlighet till att testa på skorna då köpet utfördes på nätet.
Let me break it down for you:
Ett par converse-skor kostar 6/700 :- i fysiska butiker.
Genom att köpa skorna via min sajt fick man dem för endast 400:-.
Frakten (och tullen) låg dock på runt 400 kronor (om inte mer) — något jag inte hade den blekaste om då jag inte ens testade på att köpa ett par via sajten.
Med andra ord: jag var väl medveten om att skorna skulle behöva fraktas ända från USA, men inte att det skulle kosta så groteskt mycket.
Någon gång då gjorde jag det banbrytande beslutet och prövade på att visa AdSense-annonser på sajten, något jag var skeptisk till den första tiden men som visade sig fungera galant.
Under året jag sålde converse-skor som affiliate åt shoes.com tjänade jag totalt 10 000 kronor — om ens det.
Under året jag visade AdSense-annonser på sajten istället tjänade jag totalt lite över 30 000 kronor — om inte mer.
Kort därefter, det vill säga för 3 dagar sedan, så lade jag ut sajten för auktion på WN. Och det gick undan, som någon sade i tråden.
Från att jag hade startat tråden till att pengarna skickades tog det max två timmar. Visade sig att jag och köparen gjort affärer förut.
Priset? Det var nästintill sexsiffrigt.
{ 49 comments }
Då var det dags för ännu ett avsnitt av webjuice.
Denna gång tar vi upp följande ämnen:
{ 6 comments }
Efter att ha läst Jonas, Karls och Albins inlägg om hur de kommit igång på webben så blev jag minst sagt nostalgisk och kan nu inte hålla mig från att återberätta min historia. Jag hoppas ni finner den inspirerande.
Det hela började för snart tio år sedan, då jag precis hade börjat i årskurs 4.
Ett nytt tillskott på schemat var ämnet datorkunskap vilket innebar att hela klassen begav sig till datorsalen på skolan och fipplade med Google, Word-dokument och e-postadresser.
Jag tyckte det var hur kul som helst, och minns hur jag under den första lektionen vi någonsin hade skickade ett e-postmeddelande till min kompis Poya. Poya var min allra bästa vän på den tiden och hade ockuperat datorn precis bredvid mig.
Han svarade även på meddelandet, och en gnista kommunikation hade uppstått.
Det var någon gång då jag insåg att Internet var guds gåva till människan, och att lektionerna nere i datorsalen inte var lektioner man bytte pokémon-kort på. Ett nytt intresse hade fötts.
Kort därefter visade det sig till min förvåning att alla i min klass hade tillgång till Internet hemma, och inte bara i datorsalen på skolan. Jag blev hysterisk och kunde knappt stå still när jag fick höra om hur vissa lirade Diablo II på kvällarna precis innan de la sig.
Jag ville ju också ha tillgång till nätet hemma kom jag att inse. Och lektioner i datorsalen (som vi endast hade en gång i veckan) var inte tillräckligt för att mätta min hungriga själ.
En dator hade jag visserligen tillgång till hemma, men inget Internet. Det tog inte lång tid innan familjen skaffade det kan jag säga er.
Jag var en fucking jedi master när det kom till att tjata hål i öronen på mina föräldrar back in the days. Ni skulle sett.
När bredbandet slutligen var på sin plats var det givetvis spelande som intresserade mig allra mest. Textbaserade webbläsarspel så som Arenan, Milta och Ecrana var (minst sagt) populära på den tiden.
När jag sedan lirade min första runda Quake var jag fast och hade (antagligen) utvecklat ett milt beroende för det där med att spela datorspel. Det var det roligaste som fanns och det enda jag ville göra på min fritid.
Jag gick från att bli förväntansfull när jag fick reda på att mina föräldrar var lediga till att nästan bli besviken. Ju mindre föräldrarna befann sig hemma, desto mer tid framför datorn fick ju jag.
Spelandet blev seriösare för varje dag som gick, och att hela ens umgängeskrets hade fattat tycke för och sysslade med exakt samma sak gjorde det inte lättare att sluta. I högstadiet gick det flera gånger så långt att vi dyrkade upp låset för datorsalen på morgonen, för att med enkelhet kunna sitta och LAN:a i några timmar efter skolan och dra lagom innan larmen sattes på under kvällstid.
Det var först när jag började på gymnasiet mitt Internetanvändande tog sig en dramatisk vändning. Främst på grund av 3 olika anledningar.
Några googlingar senare fick jag nys om att man kunde få sig ett premium-medlemskap betalat, förutsatt att man kunde klicka på några annonser om dagen. Fuckin’ A, tänkte jag i egenskap av nörd, och registrerade mig för NeoBux på under en minut.
Resultatet blev att jag en månad senare kunde skaffa mig det där premium-medlemskapet jag så plågsamt ville ha. Men att det inte var värt mödan man fick utstå på PPC-sajten.
Det var på den här tiden jag fick höra begreppet “tjäna pengar på Internet” användas för första gången.
Kort därefter fick jag förklarat för mig att man kunde tjäna pengar på att sälja produkter å företags vägnar enkelt med hjälp av hemsidor. Det kallades tydligen för affiliatemarknadsföring.
Jag testade på det utan att tveka då jag såg potential i det, och det är högst sannolikt ett av de mest inflytelserika besluten jag någonsin tagit.
Genom att kombinera affiliatemarknadsföring med SEO så kunde jag tjäna femsiffriga belopp månadsvis — från mitt rum. Från mitt motherfucking rum.
Ända sen dess har jag varit som beroende av det här med att tjäna pengar på nätet. Det är ju så jäkla klockrent att jag knappt finner ord för det.
Faktum är att det under mitt sista år på gymnasiet fick mig att hoppa av. Under månaderna november — maj närvarade jag inte i skolan en enda gång, just för att jag var säker på att jag skulle hit it big.
Nämnvärt är att jag under den tiden hyrde in mig på ett kontor i centrala Göteborg med två vänner.
Det var först vid studenten jag gled tillbaka diskret lagom i tid. För studenten kan man ju inte missa. Nu-uh — no way.
Som det ser ut idag lever jag The Internet Lifestyle och har mig en rätt mysig passiv inkomst. Denna växer sig större för varje dag som passerar, och mitt mål är att omsätta 50 000 kr månadsvis innan årets slut. Det hade varit något, och bör inte vara helt omöjligt nu när jag expanderat till USA och engelska sajter.
Jag (och en vän) är även mitt i arbetet av att utveckla en iPhone- och Android-app tillsammans. Den kommer förhoppningsvis ut inom en månad och läggs då även upp på Apples App Store, respektive Android Market.
Vi hoppas (och tror innerligt) på att vi kan nå ut till 100 000 svenskar inom en sex månaders period efter att applikationen släppts.
Det här är verkligen något som revolutionerar sättet vi använder Internet på när det kommer till mobila enheter i Sverige, och jag tvekar inte det minsta på att nya begrepp kommer att myntas i samband med släppet av applikationen.
Faktum är att jag tror applikationen kan komma att få sig 90% negativ publicitet i diverse medieorgan. Så hardcore är den. För “rebelliska ungdomar” only, typ.
Vidare har jag (och möjligtvis även min vän, alternativt investerare) tänkt dra igång en ny tjänst i höst som inte bara ska ha Sverige som marknad. Allt jag kan berätta om tjänsten utan att spoila för mycket är att den även här revolutionerar någonting många av oss använder ofta — nämligen videosamtal över Internet.
Så där. Nu vet ni hur jag kom igång med webben. Hur kom ni igång?
P.S.: dela eller dö.
{ 38 comments }
Då var det även dags för mig att fräscha till bloggen lite. Langat exakt samma design i snart ett år ju. Varför sa ingen att den började se tråkig ut?
P.S: tack till Stefan för assistans när den behövdes som allra mest!
{ 46 comments }
Jag har på senare tid mottagit en del mejl från (förvirrade) webbmasters som verkar ha svårt för det där med länkar. Majoriteten som mejlat har redan sajter fyllda med innehåll uppe men inte många länkar till dessa vilket är synd.
Jag, i egenskap av världens bästa bloggare, blir ju då givetvis tvungen att publicera ett inlägg om just det. Nedan följer således en lista som utlovat.
För er som är sugna på lite goda länkar så här lagom på morgonkvisten, liksom:
Några veckor senare låg jag #1 för min sökfras, men vet inte ifall det berodde på just den länken.
{ 28 comments }
